Hej....Jim

Liten varning innan ni börjar läsa, detta är en stor blogg, och det är inte det jag brukar blogga om, detta är ganska seriösa tankar om seriösa saker.
tänker ni inte läsa hela så är det egentligen inte lönt att ens börja...







Jag har funderat ett tag på vilken egenskap jag saknar som jag önskar att jag hade.
Jag menar,  Alla är olikt byggda, Ingen är som dom andra, det är vad mina föräldrar och lärar sagt till mig sen jag var liten.

Eftersom Människan bara är människa så kan man inte ha alla egenskaper som mänskilgheten besitter.
Så därför har jag tänkt på vilka egenskaper jag saknar, Och funderat på vilken egenskap som jag önskar att jag hade.


idag så kom jag på det, eller, Jag läste igenom alla bloggar jag skrivit här,  jag kom fram till att mina bloggar är ganska alldagliga, handlar mycket om mitt liv och vad jag känner och tycker, den är precis som vilken blogg som helst, kanske lite mer utveckald och lite mer flummighet.

Men efter att ha läst bloggarna så insåg jag att det jag skriver inte berör något på ett sätt som är mer än informativt.
Jag har inte egenskapen att beröra folk känslomässigt.
Jag kan till viss mån påverka andra människors känslor men jag kan inte beröra någon på det sättet.

Jag menar det är ingen egenskap som förändrar världen, eller något som gör dagen lättare för mig.
Det är bara det att man kan uttrycka sig så mycket lättare om man har förmågan att beröra någon, och man har lättare att förstå hur man känner.

Jag menar i dagsläget så skulle jag tippa på att det inte finns någon som egentligen förstår vad jag tycker och känner förutom jag själv.
Givetvis finns det folk som Vet delar av mig, och förstår mig till viss del.
Men jag menar, jag är så dålig på att säga vad jag tycker, och hur jag känner mig, så hur skulle någon kunna förstå?



Detta är inte på någotvis något slags gnäll, detta är mer något jag funderat över och kommit fram till.





Jag har givetvis min gitarr, och på sätt skapa olika stämmningar, och till viss del beröra någon, Men det är bara musik, det är inget som visar vem, jag är eller vad jag tycker, det är bara vibrationer i luften.
Det är bara att lyssna, visserligen så finns det folk som inte innehar den egenskapen, men i detta sammanhanget så spelar inte det så stor roll.


Min poäng är att har man gåvan att kunna beröra folk känslomässigt så förstår folk bättre vad man tycker och känner.
Den största vinsten med detta är att om man berör folk så kommer dom närmar in på ens liv, vilket gör att människorna man berör kommer närmare en.

Jag personligen har jättesvårt att få människor att komma nära mig, och jag har ännu svårar att behålla dom där, Pga. olika anledningar så klarar jag inte av det.
Så, jag har massa kompisar men få vänner, Något som antagligen är ganska vanligt.


Men anledningen till att allt stod så klart för mig idag var att jag läste loppans blogg.
Efter det var allt så uppenbart.
Jag menar, det hon skrev var verkligen något som berör, jag har ingen aning om vilka människor hon pratar om, och ändå kunde jag förstå hur hon kände sig. eller, det kasnke jag inte gjorde men jag kunde förstå känslan hon ville förmedla.

Att kunna skriva något som en vilt främmande människa kan ta del av.
Det är en egenskap som är så underskattad att dom som har den antagligen inte inser hur mycket det är värt att ha den.


Vilket antagligen också är vanligt.
VIssa egenskaper kan man lära sig, ta till sig finslipa och bygga på, men vissa egenskaper bara finns där.
Jag menar du skulle kunna lära dig alla konster och trick inom poetri, det skulle kunna göra dig till en bra poet, men det är som allt annat här i världen,  Har man inte egenskapen från början kan man aldrig bli lika bra som någon som har den.

Poängen med det är att om man alltid har haft förmågan att beröra folk är det svårt att värdesätta den för man har inget att jämföra med, det är jättesvårt att värdera något du alltid haft.



Då slår tanken mig genast, finns det egenskaper jag har som jag inte Jag är medveten om?
Givetvis finns det det, men jag menar på ett djupare plan, Finns det någon egenskap jag evt at tjag har, som jag inte värdesätter, något jag inte använder?

I vilket fall som helst så är det i princip omöjligt att ta reda på det, man kan givetvis Analysera folks handlingar i det oändliga och utifrån det dra slutsatser. Men i slutändan är allt bara gissningar.
Eftersom en analys är personlig och  oftast utgår ifrån dina egna personliga erfarenheter så jämför du allt med dig, vad hade du gjort? Hur hade du tänkt? hade du gjort likadant?

Vart leder det då oss?

Jo på ett sätt så visar det hur pass otillräcklig man egnetligen är, jag menar du skulle kunna dra slutsatser utifrån hur någon annan kanske hade gjort, Men det är ännu bara en gissning eftersom du inte kan veta hur en annan människa hade agerat.
Sen så om man är ärlig mot sig själv så hur ofta gör man det egentligen, tänker hur någon annan hade gjort?

Helt seriöst så tänker man knappast, "Ja, Nu gjorde Lisa så, men Jonas hade inte gjort så...."
man tänker ju " Nu Gjorde lisa så, men jag hade inte gjort så"
Detta visar ju att man egentligen tänker på sig själv först och främst.
Och om vi kopplar dett till de egenskaper man besitter, Du tänker ju inte "Ah, Lisa har si och så mycket tallang inom konsten att beröra folk, medans Per verkar inte ha lika mycket"
Det går inte att jämföra så, eftersom du faktiskt inte vet hu parr stor en egenskap är hos någon annan.
Du kan gissa, men inte veta.


Utifrån detta kan jag då dra slutsatsen att man kan inte värdesätta sina egna egenskaper?
Jag låter svaret ligga hos er.


Men när jag skrev detta så kom jag att tänka på en annan sak.
Är vi inte egoister?

Ur ett jättestort perspektiv, sett utifrån på hela mänskilgheten?


Jag menar det är väldigt sällan man gör något enbart för den andres vinst.  Jag menar du kan göra en god gärning men med största sannolikhet så har du någon personlig agenda bakom handligen.

Då kommer vi in på mitt favoritämne, Nämligen altruism!
För er som Inte vet vad det är så kommer snabblektionen:

Altruism, osjälviskhet (i motsats till egoism, (av latinets "ego" = jag och "alter" = den andre)) betecknar viljan att hjälpa andra utan att den som hjälper har något egenintresse i det. I strikt mening är inte en handling altruistisk om man utför den för att känna sig nöjd med sig själv.


Ja, det är taget från wikipedia men det går snabbare så.

Seriöst, Är inte altrusim lika verkligt som en utopi?
Det finns ju inte en chans att man kan göra något enbart för den andres vinning, du hoppas alltid på något.
Nu kommer jag låta som någon människohatande kille som har haft en dålig dag.

Men sanningen är att vi är för självupptagna,  Och hur mycket man än försöker så kommer vi inte kunna ändra på det.


Jag har vetat vad altrusim är i över ett år, Och när jag först hörde talas om det vägrade jag inse att det var omöjligt att utföra en altrustisk handling. jag kämpade hur länge som helst för att göra något som jag intehade någon vinning på.. men, det är omöjligt.
Jag menar, du skulle kunna skänka pengar till ett fattigt barn i något U-land, Men efter så känner du dig nöjd med dig själv, vilket gör att det inte gälls.
Det går inte att göra något altruistiskt...



Hur patetiskt är inte det?
Att även om man försöker så går det inte att göra något enbart för någon annans skull.
Det värsta är att detta gäller i princip alla.
Man kan givetvis förneka det, men till vilken nytta?
Då ljuger man bara för sig själv.


Efter att jag hade försökt göra en god gärning för någon annans skull så tog det ytterligare några månader innan jag kunde acceptera det, och inse att jag inte kunde göra något åt det.


Vad vill jag då komma fram till?
Inte så mycket egentligen.




Detta var tänkt som en tankeställare, samtidigt som det kändes viktigt för mig att skriva det här.
Detta kan mycket möjligt vara något som alla har tänkt på och släppt för flera år sen.

Men det kan också vara så att detta är inte något som man brukar tänka på, och detta är saker som jag uppfattar ytterst nödvändiga saker att tänka på.

Detta är antagligen det mest seriösa jag kommer skriva i min blogg, Det är mycket och i princip bara mina tankar och uppfattningar.

Har ni läst så här långt så tackar jag för det, det innebär att det jag skriver faktiskt har spelat någon roll, antingen som tidsfördriv eller som att ni har blivit intresserade.

I mina ögon spelar anledningen inte så stor roll.

Bara ni har läst det så har mina tankar nått er.