Hej....Jim

Jag saknar min flicka.

Och det här är pest,
Jag erkänner, jag är kass som pojkvän, Men jag mår fan inte bra av att hon är borta.

Andra kanske klarar det, de kanske är starkare än mig.

Men när min flickvän är på fylleresa i Spanien så mår jag dåligt, jag tycker inte om det, det tär på mig och jag vill inte vara med om det mer.

Men, vad kan man göra åt det?


vet inte ens hur jag ska bli bättre på det,
För hur ska jag "inte sakna henne"



Ofta det går?


jaja,
Det här är vidrigt, tänker aldrig vara killen som stannar hemma,
Det funkar inte för mig, inte alls, inte ens i närheten av alls.

Hade det varit, en sightseeing i london, Eller en vecka i new york.
Eller backpacking i sydamerika.

Så hade det inte varit lika jobbigt,
Men en fylleresa?
Jag menar, visst det är mysigt att hon har kul, och så.

Jag menar, jag har ingen anledning till att vara orolig, inte alls.
Och jag litar på henne helt och hållet.
verkligen.

Men jag mår fortfarande kass.
jag vet inte ens vad det är som gör att jag mår dåligt över det.
Men, så fort jag kommer hem och inte sysselsätter mig så blir det jobbigt.
för då börjar man tänka,
och det är alla "tänk om" Som dödar en.

ena tanken leder till den andra, och man spårar ur i sina tankar,
tills man sitter här och tänker på alla dåliga saker som "kanske kan" hända,
fast det inte finns någon egentligen chans.

Och, andra är nog bättre på att kontrollera sig, att inte låta tankarna ta över och spåra ur.
Men jag kan inte,
Jag klarar inte det.
De spårar ur konstant.
Och det sluter med att jag sitter här hemma, och mår dåligt över något som inte händer, som inte kommer hända, och som inte kan hända.


Hon ger mig ingen anledning till att vara orolig,
Men jag skapar dem åt mig själv.
bra jobbat Jim,,,

Suck,
nu går jag och lägger mig.